Branschens samlingsplats för verktyg, modeller och metoder för kontraktstillverkning inom Electronic Manufacturing Services (EMS)

Leveransvillkor

Inledning

Leveransvillkor är ett avtalsbegrepp som beskriver avtalsparternas ansvar vid transport och överlämnande av gods. Leveransvillkor regleras oftast via lagstiftning, rättspraxis eller vedertagna standardavtal, men en del avtalsskribenter väljer att skriva en egen avtalstext. Det vanligaste innehållet i ett leveransvillkor brukar utgöra ansvar vid lastning, transport, lossning, riskövergång, försäkringar och tulldokument. Leveransvillkor (eng. Delivery term) benämns ibland leveranssätt (MOD, Mode of Delivery), handelsterm eller leveransklausul – trade term på engelska.

Generellt sett är det viktigt att vara tydlig med tolkningen av leveransvillkoret, eftersom vissa villkor, exempelvis ”Free On Board” eller “Ex Works” har olika tolkningar. Om man exempelvis skriver ”DDP (INCOTERMS 2010)”, syftar detta på att termen DDP ska tolkas som ”Delivered Duty Paid” enligt standardavtalet INCOTERMS, utgåva 2010.

När en leveranstid anges i ett avtal, brukar det som regel innebära att tidpunkten för förväntad leverans refererar till angivet leveransvillkor. Ett vanligt misstag är att köparen förväntar sig att ha godset hemma den dag som angivits som leveransdag vid beställning, men i beställningen är kanske leveransvillkoret “Ex Works”, eftersom transporten sker genom så kallad mottagarfrakt. Därmed kan köparen få uppleva en väsentlig försening. Är avståndet stort blir det extra viktigt att beakta detta vid avtalsskrivning.

De flesta leveransvillkor beskrivs i särskilda standardavtal, exempelvis Incoterms. Det ska dock understrykas att standardavtal för leveransvillkor inte är några heltäckande leveransavtal utan endast täcker överlämnande, införtullning och transporter. Frågor som fel i produkt, t.ex. viten, måste avtalas separat.

Incoterms 2010

Incoterms 2010 (International Commercial Terms, 2010) är de vanligast förekommande leveransvillkoren inom Europa. De består av fyra huvudgrupper, de så kallade E, F, C och D-termerna (även benämnda villkor eller klausuler). De olika termerna är inte alltid tydliga med hur godset skall förpackas, som regel anges bara att förpackning skall ingå (läs punkt A9). I grupperna E, F, C blir det därför synnerligen viktigt att kontrollera att godset förpackas rätt, eftersom godset sedan ska skeppas vidare.

Incoterms anger vem som ska utföra av- och pålastningen och det är viktigt att kontrollera att detta överensstämmer med den egna viljan. Särskilt vanligt är det att glömma bort att köparen är ansvarig för avlastning i termen DDP, vilket får stor betydelse om det är gods som måste lossas med lyftkran, truck etc.

 

Grafisk representation av Incoterms
Grafisk representation av Incoterms

Grupp E

Grupp E – Departure (Utleverans) består av termen Ex Works, EXW <namngiven plats>

Denna term innebär ett minimum av skyldigheter för säljaren, i princip behöver säljaren bara göra godset tillgängligt på sin lastkaj. EXW är inte lämpligt att använda tillsammans med remburser (L/C) eller dokumentinkasson. EXW används ofta för att ange ett grundpris i ett anbud eller ett avtal, därefter byggs avtalet på med ytterligare leveransvillkor.

Grupp F

Grupp F – Main carriage unpaid (Huvudfrakten obetald) består av termerna:

  • Free Carrier, FCA < namngiven plats>
  • Free Alongside Ship, FAS <namngiven skeppningshamn>
  • Free On Board, FOB <namngiven skeppningshamn>

Dessa termer innebär att godset ska överlämnas till köparens fraktförare, antingen på en plats eller i en hamn nära säljaren. FCA är många gånger att föredra framför EXW, eftersom det förpliktigar säljaren att lyfta upp godset på fraktförarens fordon, annars riskerar köparen att själv få lyfta upp godset på ankommande lastbil. Ett annat argument är att vid köp EXW, och när betalning sker vid EXW, så finns det en risk att köparen förlorar rätten till godset om säljaren gör konkurs, medan skyldigheten att betala fakturan kvarstår.

FAS och FOB är endast för sjöfrakt. Dessa är kanske att föredra när säljaren har ett bättre fraktavtal på landtransporten, medan köparen bedömer att man kan göra sjötransporten billigare eller enklare.

Då godset ska stuffas i container brukar detta anges, samt containerns fyllnadsgrad. F-termerna är inte att rekommendera med remburser (L/C) eller dokumentinkasson.

Ett par specialtermer som förekommer är FOBs (FOB stowed), FOBt (FOB trimmed )och FOBst (FOB stowed and trimmed).

Grupp C

Grupp C – Main carriage paid (Huvudfrakten betald) består av termerna:

  • Cost and Freight, CFR <namngiven destinationshamn>
  • Cost, Insurance and Freight, CIF <namngiven destinationshamn>
  • Carriage Paid To, CPT <namngiven destinationsort>
  • Carriage and Insurance Paid To, CIP <namngiven destinationsort>

I dessa termer har säljaren transporterat godset till en hamn eller plats nära köparen men köparen anser sig kanske kunna sköta införtullning och slutlig transport på ett billigare eller enklare sätt. C-villkoren fungerar utmärkt för remburser (L/C). CIF och CIP är bra vid dokumentinkasson.

Grupp D

Grupp D – Arrival (Ankomst) består av termerna:

  • Delivered At Terminal, DAT <namngiven destinationshamn>
  • Delivered At Place, DAP < namngiven plats>
  • Delivered Duty Paid, DDP <namngiven destinationsplats>

Dessa termer innebär i princip att säljaren arrangerat transport hela vägen fram till köparen. Vissa skillnader förekommer dock med avseende på ansvaret att införtulla godset. Dessa termer är kanske ur ett köparperspektiv de bekvämaste, men risken är att köparen får betala mer än nödvändigt, eftersom säljarens fraktavtal kan vara dåligt, vidare lägger förmodligen säljaren vinst och försäljningspålägg på fraktdelen. Det ska understrykas att DDP inte förpliktigar säljaren att lyfta av godset från ankommande fordon, köparen måste alltså hålla med truck, hjullastare eller kran, såvida inget annat avtalas. D-termerna fungerar utmärkt vid remburs och dokumentinkasso.

Köplagen

Det svenska villkoret “Fritt Levererat Namngiven Plats”, är hämtad ur Köplagen 7§3st och anses ungefär motsvara en D-term enligt Incoterms. Notera att “Fritt Levererat” inte ger skyldighet att försäkra, men risken vilar på säljaren. Det förekommer vissa variationer såsom “Fritt Monterat”, “Fritt Avlastat”, “Fritt På Lastbil”, “Banfritt”, “Fritt Banvagn”, “Fritt Järnväg”, dessa torde ha likartad betydelse, men bör användas med försiktighet, eftersom det lätt kan bli tvist om tolkningen.

Viktigt att påpeka med leveransvillkoret “Fritt” är att ur köplagens betydelse anger villkoret inte vilken part som skall lasta på eller av godset. Lagstiftaren har medvetet låtit bli att definiera detta, istället är det upp till sedvänja, branschpraxis eller avtal att bestämma.

På engelska brukar “Fritt Levererat” kallas “Free Domicile”, “Free Delivered”, på tyska “Frei Haus”, men kan i andra länder ha annan innebörd än den svenska termen. Används villkoret “Fritt” i internationella köp torde skyldighet att import- och exportklarera kunna bli oklar, Incoterms är tydligare. Det vill säga ett par goda skäl att alltid använda Incoterms vid internationella köp.

Äldre villkor

I 1905 års köplag (1905:38) förekom en rad leveransvillkor som inte finns med i dagens köplag, trots sin ålder är dessa fortfarande vanliga. Dessa äldre villkor bör undvikas, eftersom det kan bli tvist om tolkningen. Det kan dock vara nyttigt att känna till dessas innebörd.

”Fraktfritt” från 1905 års köplag (63§) anses ungefär motsvara en C-term i Incoterms (CFR eller CPT) och var huvudsakligen avsedd för sjöfrakt. Villkoret fraktfritt har dock blivit utbredd och används än idag, tyvärr många gånger i fel sammanhang och med felaktig betydelse, det figurerar felaktiga tolkningar som spänner från E-term till D-term. Fraktfritt får inte under några omständigheter förväxlas med dagens “Fritt Levererad” som ligger närmare en D-term. På engelska benämns fraktfritt ofta “Freight Paid To”

“Fritt Ombord” fanns i gamla köplagen (62§) och har likheter med FOB enligt Incoterms, men den moderna tolkningen bör alltid användas.

Internationella villkor

Andra i Europa förekommande villkor

En variant som förekommer såsom den vore definierad i Incoterms är FOT, Free on Truck, denna är inte vedertagen, men används ändå. Likaså finns FOR, Free on Rail. Dessa torde betyda samma som FOB, men så länge betydelsen inte är fastlagd i något standardavtal eller liknande bör de inte tillämpas. En annan variant som ibland används är FOQ, Free on Quay, men inte heller denna är reglerad. FOW, First open water, är en gammeldags benämning som används för att beteckna den dag hamnen är isfri, med dagens isbrytare har den liten betydelse, men hamnar i Sibirien tillämpar den fortfarande. FAQ Free Alongside Quay torde ha en betydelse liknande FAS. Ex warehouse, dvs fritt lager borde kunna betyda ungefär EXW lager.

I Frankrike finns en använd synonym till CIF, kallad CAF, “Coût, Assurance, Fret”. I Tyskland förekommer termen “Ab Werk” som lär motsvara EXW.

I Sverige finns ett komplement till INCOTERMS som kallas Combiterms. Combiterms är ingen självständig regelsamling utan bygger på INCOTERMS. Combiterms anger genom att lägga till sifferrubriker hur kostnader ska fördelas mellan köpare och säljare. Trebokstavskombinationen i INCOTERMS motsvaras av ett tresiffrigt nummer i Combiterms, därefter läggs en siffra till för att reglera avvikelsen från INCOTERMS.

RAFTA, Revised American Foreign Trade Definitions

Dessa villkor används ibland vid utrikeshandel med amerikanska företag. Vissa termer har en slående likhet med INCOTERMS, exempelvis FOB. Men en FOB(RAFTA) har i själva verket en annan betydelse.

UCC, Uniform Commercial Code

Dessa villkor används ibland vid handel mellan amerikanska företag. Vissa villkor liknar INCOTERMS, exempelvis FOB. UCC, skiljer lite mellan delstaterna, men med undantag från Louisiana är de tämligen lika.

Warzaw Terms

Används vid handel i det forna östblocket.

Ramavtal med multipla leveransvillkor

I en del fall tecknas ramavtal under vilka varor fraktas till en rad olika destinationer. Det är då lämpligt att avtala om priser med fler olika leveransvillkor. Ofta börjar prislistan med ett grundpris “EXW Leverantörens hemort”. Prislistan kan därefter byggas ut till en matris med priser till en rad olika destinationer. Vanligt är också att förenkla prislistan genom att ange procentuella påslag för frakt till valda destinationer. Procentuellt påslag är dock inte lika ekonomiskt optimalt, men kan fungera väl i mindre ramavtal. Exempelvis är det vanligt med ett procentuellt påslag på 3-4% för frakt av smågods till valfri ort inom Sverige.

Leveransvillkor i komplexa kontrakt

I större kontrakt med flera mellanled och logistisk hantering räcker inte vanliga standardavtal såsom Incoterms eller Combiterms, i dessa fall måste kontraktet specialbyggas. Ett sådant bygge börjar ofta med att ett flödesschema för varor ritas upp, i vilket alla parter ingår. Därefter specificeras parternas ansvarsroller upp och ur dessa konstrueras leveransvillkoren. Ofta behövs det ett flertal leveransvillkor, eftersom varor ska byta händer många gånger. En möjlighet är att använda sig av exempelvis Incoterms och sedan anpassa detta efter det specifika fallet.

Källa: © EFFSO Tools 2016, http://tools.effso.se
Olle-Hultberg[1]

Olle Hulteberg

Managing director

olle.hulteberg@inission.com

mobil +46 707 20 24 44

Kommentera den här artikeln

Din e-post (obligatorisk)

Inipedia meny
x